| "Across the Sea" | |
|---|---|
 | |
| Avsnitt | 06x15 |
| Skriven av | Damon Lindelof & Carlton Cuse |
| Regisserad av | Tucker Gates |
| Sändningsdatum | 11 Maj 2010 |
| Centricitet | Jacob Mannen i svart |
| Gästskådespelare |
|
| Tidigare avsnitt | The Candidate |
| Nästa avsnitt | What They Died For |
Historian bakom Jacob och Mannen i svart avslöjas då vi reser tusentals år tillbaka i tiden för att få bevittna hur dessa två enigman blev som de blev.
Handling[]
Modern sveper in Jacob och hans bror i filtar efter deras födelse
En ung kvinna, Claudia, klamrar sig fast vid en bit flytbråte ute till havs medan vågorna bär henne in mot land. När hon lyckas ta sig upp på ön ser vi att hon är väldigt gravid och klädd i antika kläder. Claudia lyckas snubbla in i djungeln där hon hittar en bäck och släcker sin törst. Plötsligt dyker en reflektion upp i bäcken av en annan kvinna och när Claudia vänder sig om möts de öga mot öga. Kvinnan erbjuder sig att hjälpa Claudia och tar med henne till grottorna där hon bor. Claudia frågar vart resten av hennes folk är men kvinnan berättar att hon är helt ensam. Claudia minns resten av människorna ombord på hennes förlista skepp och blir genast orolig. Hon måste hitta dem. Kvinnan är säker på om de hamnade på ön kommer de att hitta dem.
Claudia drabbas av värkar och kvinnan hjälper henne att föda en blond son, som Claudia plågat säger ska heta Jacob. Men det är inte över än – Ännu ett barn är på väg och Claudia föder ännu en pojke, den här gången mörkhårig. Claudia meddelar förskräckt och utmattat att hon bara valde ett namn, och ber att få se sina söner. Men istället plockar kvinnan upp en sten och krossar Claudias skalle. De båda sönerna gråter, men kvinnan sveper älskvärt in dem i en vit och en svart filt. Från och med nu är hon deras moder, och här börjar Jacob och Mannen i svarts ursprungsberättelse.
Jacob och Pojken i svart utforskar ett nytt spel
Tretton år senare springer pojken i svart längst stranden då han hittar en trälåda. Exalterat öppnar han den och finner att det är något slags uråldrigt spel med olika stenar; några vita, några svarta. En trettonårig Jacob hittar sin bror och pojken i svart erbjuder sig att lära honom att spela så länge han inte säger något till deras mor. Jacob går med på det och de båda bröderna börjar spela.
I grottorna håller Modern på att väva, och trots att barnen är tretton år äldre tycks hon inte ha åldrats. Jacob kommer in och Modern frågar vart hans bror är. Jacob berättar att han är vid stranden och att de båda bara har gått omkring där nere. Modern vet att han ljuger och frågar ifall han älskar henne. Ja, svarar Jacob och Modern ber honom att berätta sanningen.
Modern och Pojken i svart diskuterar vad som finns på andra sidan havet
Senare ansluter sig Modern med pojken i svart på stranden. Pojken i svart är uppenbart hennes favoritson. Han vet att Jacob berättade för henne om hans fynd och Modern berättar att Jacob inte vet hur man ljuger. Han är inte som pojken i svart. Pojken frågar hurdan han är och Modern säger att han är speciell. Pojken frågar ifall han får behålla spelet och Modern svarar ”Självklart”. Det var därför hon lämnade det åt honom. Den överraskade pojken frågar ifall spelet kom från henne och hon frågar ”Vart annars skulle det komma ifrån?”. ”Från andra sidan havet” Svarar pojken i svart men Modern berättar att det inte finns något där. Det finns inget mer än ön.
Jacob och Pojken i svart upptäcker andra människor på ön
En tid senare jagar Jacob och pojken i svart ett vildsvin genom djungeln. Men plötsligt blir djuret dödat av tre primitivt klädda män och bröderna gömmer sig bland buskarna. Männen bär iväg vildsvinet. Jacob är chockad men pojken i svart blir intresserad. När han konfronterar Modern om det är hon förvånad och frågar ifall männen såg dem. Pojken svarar nej och Jacob frågar var de kom ifrån. Modern svarar att de männen inte är som dem och att de inte hör hemma där. Hon och barnen är där av en anledning och när pojken i svart frågar vilken anledning det är, bestämmer sig Modern för att visa dem och ber dem följa med henne.
Hon leder dem genom en bambuskog med deras ögon förbundna. Hon leder dem till en plats som bara hon kan visa dem. Pojken i svart frågar ifall hon kände till männen och hon svarar ja, men sade inget om det eftersom männen är farliga. Jacob vill veta vad som gör en person farlig och Modern säger att det är samma sak som gör alla farliga; De kommer, strider, förstör och korrumperar. Det slutar alltid på samma sätt. Pojken i svart frågar var de ”kommer” ifrån men Modern vill inte svara på det. Hon får dem att lova att aldrig söka upp de andra invånarna eftersom de kommer att skada dem. Pojken i svart frågar ifall de också kan skada varandra men Modern säger nej. Hon har sett till så att det inte kommer att hända.
Modern visar sina söner källan
Modern tar av dem ögonbindlarna och visar dem något fantastiskt. Pojkarna frågar vad det är för plats och Modern säger att det är anledningen till att de är där. De står vid en bäck, som leder fram mellan träden och fram till en grotta som leder ner till ett vattenfall under jorden. Från insidan strömmar ett vackert, oklanderligt vitt ljus ut. Ljuset bevisar att det finns någonting speciellt bortom vattenfallet, långt under marken. Det här är ”källan”.
Jacob och pojken i svart är fascinerade och går långsamt fram till öppningen medan Modern säger åt dem att inte gå in. Jacob verkar förvirrad, kanske till och med rädd. Men hans bror är fascinerad. Han frågar vad som finns där nere och Modern svarar att där finns det ljusaste och varmaste ljuset de någonsin sett. Och de måste se till så att ingen någonsin hittar det. Pojken i svart säger att det är vackert och hans mor säger att det är just därför de andra öborna vill åt det. Jacob frågar vad som händer ifall de får tag på det.
Claudia tar med sig pojken i svart till de andra öborna
”Då kommer ljuset att slockna” Förklarar Modern ”Och om det slocknar här, kommer det att slockna överallt”. Därför har hon beskyddat det, men hon kan inte beskydda det för alltid. Pojken i svart frågar vem som kommer att göra det efter henne och hon svarar att någon av dem måste göra det.
Senare leker Jacob och hans bror i djungeln då pojken i svart får syn på en kvinna som betraktar dem på håll. Det är Claudia! Hon säger åt honom att inte vara rädd och pojken lämnar Jacob och när han senare hittar Claudia igen frågar han varför Jacob inte kan se henne. ”För att jag är död” Svarar hon och ber honom att följa med henne. Hon vill visa honom var han kommer ifrån. Hon leder honom genom djungeln och fram till ett stort fält, där en by har blivit till. Claudia förklarar för pojken att människorna i byn kom till ön för tretton år sedan då deras skepp förliste i en storm. Ön är egentligen inte pojkens sanna hem. Han kom från andra sidan havet, precis som dem. Pojken är chockad och förnekar det. Det kan inte vara sant. Det är inte vad hans mor berättade för honom. Claudia svarar att den kvinnan inte är hans mor – hon är.
Jacob bråkar med sin tvillingbror angående hans plan att lämna Modern
Den natten återvänder pojken i svart till grottorna, väcker Jacob och säger till honom att de ska sticka och aldrig återvända. Pojken har redan packat sina saker. Jacob frågar varför och hans bror förklarar att de ska bosätta sig med de andra öborna. De börjar gräla och tillslut säger pojken i svart att Modern har ljugit för dem om allt. Hon är inte ens deras mor! Jacob flyger på sin bror och börjar slå honom, tills Modern särar på dem. Jacob berättar för henne att pojken tänker lämna dem för de andra öborna vilket chockar Modern, men pojken i svart säger att han känner till sanningen. Det finns en plats på andra sidan havet. Det är där han kommer ifrån, och han tänker återvända hem. Modern frågar vem som har sagt det och han svarar att det var hans riktiga mamma – som hon dödade! Pojken ber Jacob att följa med honom, men Jacob säger nej. Modern säger till pojken att vad han än har fått höra så kan han aldrig lämna ön. Han svarar att det inte är sant och att han en dag kommer att bevisa motsatsen. Sedan vandrar han in i djungeln och lämnar Jacob och Modern bakom sig.
Jacob lovar att stanna hos Modern
Nästa dag sitter Modern på stranden och gråter. Jacob frågar henne ifall hon verkligen dödade deras mor och hon svarar ja. Om hon hade låtit henne leva skulle hon ha tagit dem till hennes folk, och de är onda människor. Hon var tvungen att se till så att de förblev goda. Jacob frågar att om han är god, hur kommer det sig då att hon älskar pojken i svart mer än honom? Modern kan inte svara, då hon vet att det han säger är sant. Hon förklarar att hon älskar dem på olika sätt och frågar ifall han kommer att stanna vid hennes sida. ”Ja, för ett tag” Svarar Jacob.
Mannen i svart ber Jacob följa med honom
Trettio år senare lever Jacob fortfarande tillsammans med Modern. Trots alla år som har passerat har hon inte åldrats, men ser dock svagare ut. Jacob frågar ifall hon är okej och hon svarar att hon bara är trött.
Senare arbetar den äldre Mannen i svart med att gräva och bygga en brunn på ett fält tillsammans med de andra öborna. Han får syn på Jacob och de vinkar till varandra innan Mannen i svart bjuder in honom för att spela det uråldriga spelet han hittade på stranden för länge sedan. Brodern frågar ifall Modern känner till Jacobs besök och han bekräftar att så är fallet, trots att hon aldrig frågar ut honom om dem. Mannen i svart frågar varför han observerar dem och Jacob svarar att han vill veta ifall Modern hade rätt i att öborna är onda. Hans bror säger att Modern är galen, men hon hade rätt i det. Människorna i byn är giriga, manipulativa och otillitliga, men han stannar ändå hos dem, för han har hittat vägen bort från ön – och han tänker ge sig av. Jacob säger att det är omöjligt men mannen drar sin dolk och kastar iväg den. Vapnet byter tvärt riktning i luften och naglar sig fast vid sidan av brunnen. Jacob tappar hakan. Mannen i svart förklarar att det finns kloka människor i hans grupp som är nyfikna på hur saker och ting fungerar. De har upptäckt platser runt om på ön där metall uppför sig underligt. Och när de hittar en sådan plats så gräver de, och denna gång har de hittat något. Brodern ber honom att följa med honom men Jacob säger att det här är hans hem. Upprört svarar Mannen i svart att det inte är hans.
Modern får höra om Mannen i svarts plan att lämna ön
När Jacob återvänder till grottorna och berättar för Modern att hans bror har hittat en väg av ön blir hon chockad och beger sig till byn där hon klättrar ned i brunnen och konfronterar Mannen i svart i utrymmet långt där nedanför. Han förklarar för henne att han har spenderat trettio år att leta efter källan som hon visade honom och Jacob när de var barn, men har aldrig hittat den. Men sen kom han upp med idén att han kan hitta samma ljus någon annanstans. Modern frågar ifall de andra i byn också har sett det och Mannen svarar ja, innan han flyttar på en planka på väggen, vilket får det vackra ljuset att skina in genom ett hål. Modern får syn på ett stort hjul som hennes son har tillverkat – ett hjul som vi känner igen som samma skapelse i den frusna kammaren under Orchid-stationen. Det är här. Mannen i svart förklarar att han kommer att öppna ett hål och fästa hjulet till ett system som kanaliserar vatten och ljus. På det sättet kommer han äntligen att kunna lämna ön. Modern frågar hur han vet det och han svarar att han är speciell. Hon ber honom att inte ge sig av men han svarar att han inte hör hemma här. De omfamnar varandra och Modern ber om förlåtelse – innan hon slår honom medvetslös!
Jacob accepterar sin skyldighet att beskydda ön så länge han kan
Modern återvänder till grottorna och väcker Jacob. Därefter tar hon med sig honom genom den bekanta bambuskogen. Jacob inser att något har hänt och hon förklarar att hon har tagit farväl av hans bror. De anländer till källan där ljuset kastas ut ur den mystiska grottan och Modern säger att Jacob måste skydda den från och med nu. Jacob frågar vad som finns där nere och Modern svarar liv, död och återfödelse. Öns hjärta. Hon vill att han lovar att aldrig gå ner där och Jacob frågar ifall han skulle dö av det. ”Det är värre än att dö” Svarar Modern ”Mycket värre”. Därefter fyller hon ett glas med vin och mumlar en bön över det innan hon säger åt Jacob att dricka. Han vill veta vad som kommer att hända och Modern svarar att han kommer att acceptera sin skyldighet att skydda ön och källan så länge han kan. Och därefter blir han tvungen att hitta sin efterträdare. Jacob vill inte beskydda ön. Hon ville att det skulle vara hans bror, men nu är Jacob allt hon har. ”Det var alltid menat att vara du” Svarar hon. Jacob tar glaset och dricker. Det finns ingen magi i det som sker, men kanske något djupare. För när Jacob tittar upp och möter Moderns blick är deras blickar likgiltiga. ”Nu är du som jag” Säger hon.
Mannen i svart återfår medvetandet och finner att han ligger på markytan. Genast inser han att något är fel och upptäcker att brunnen har blivit fylld till brädden av stora stenar. När han vänder sig om ser han att en rökpelare stiger från hans läger och rusar dit för att finna att byn har blivit bränt till grunden. Människor ligger döda på marken bland askan och Mannen i svart inser att Modern har orsakat den här katastrofen. Bland ruinerna upptäcker han sitt sönderbrända spelbräde och raseri bubblar upp inom honom.
En rasande Jacob släpar med sig Mannen i svart till öns hjärta
Modern återvänder till grottorna och upptäcker att hennes hem har blivit förstört. Mitt i lägret ligger det trasiga spelbrädet. När hon sätter sig ned för att inspektera det smyger Mannen i svart upp bakom henne och hugger henne i ryggen med sin dolk. Hon faller blödande till marken då Mannen i svart sliter dolken ur ryggen på henne. Han frågar varför hon inte kunde låta honom ge sig av och Modern svarar ”För att jag älskar dig”. Mannen inser att hon menar det då hon tackar honom och dör. Bakom honom dyker en chockad Jacob upp och frågar vad han har gjort. När han förstår att Modern är död kastar han sig över sin bror och slår honom, om och om igen. Mannen i svart har ingen chans mot Jacob, som misshandlar honom svårt.
Jacob slås till marken då Monstret lämnar källan
Den rasande Jacob släpar med sig den blödande och hjälplösa Mannen genom bambuskogen och fram till bäcken där han slänger honom i vattnet. Mannen i svart säger att Jacob inte kan döda honom – deras mor såg till att det inte kan hända. Jacob säger att han inte tänker döda honom och släpar med honom fram till källan, där han kastar honom mot stenarna. En start ström griper tag i den försvarslösa Mannen och sliter med honom i ljuset och ned för vattenfallet. Jacob står kvar medan hans brors skrik dör ut – och byts istället ut mot ett välbekant, mekaniskt ljud. Plötsligt störtar en enorm rökpelare ut ur källan och slungar Jacob till marken innan det försvinner in i djungeln. Jacob ligger kvar i bäcken medan han inser att han har skapat ett monster.
"Våra alldeles egna Adam och Eva"
När han har återfått sina krafter snubblar Jacob genom djungeln och kommer fram till en annan bäck, där han tvättar blodet från sina händer. När han tittar upp ser han sin brors kropp ligga livlös bland ett grenverk. Kroppen har flutit genom källan och upp genom bäcken. En gråtande Jacob håller sin döda bror i sina armar och bär med honom tillbaka till grottorna där han placerar hans kropp bredvid sin döda moders. Därefter placerar han en vit och en svart sten från spelet i sin brors hand.
Vi tar oss tusentals år framåt i tiden, sju dagar efter att Oceanic Flight 815 kraschade på ön. Jack Shephard och Kate Austen finner Mannen i svart och Moderns skelett i grottorna och när John Locke anländer säger han ”Våra alldeles egna Adam och Eva”.